Mår verkligen inte bra just nu, hoppas verkligen att det bara är av urinväginfektionen och medicinen. Känner mig lite piggare idag, mår dock lite sämre. Men fortsätter jag vara pigg imorgon tror jag att jag ska gå till skolan oavsett hur jag mår. Men det är orken som avgör. Börjar få sjukt svårt att sova igen också, vaknar upp alldeles panikslagen, svårt att andas, drömmer sjukt mycket och gråter typ för ingenting. Vill bara att allt ska vara över så jag kan leva att normalt liv igen.

Ska ta tag i lite skoljobb nu och försöka få något överstökat. Fysikprov onsdag nästa vecka, sen matteprov någon vecka efter det. Bara att bita ihop och kämpa, snart jullov...

Vet inte var jag ska börja. För drygt ett år sedan, 24 September 2012 var en av de jobbigaste dagarna i hela mitt liv. Lämnade tillbaka min foderponny efter 3år tillsammans. Strax där på hittade jag W, eller mamma hittade henne. Började rida henne och nu snart är det dags att säga farväl till även henne.

Efter dagen att vi fick beskedet har mitt intresse nästan sjukigt till botten om jag ska vara ärlig. Jag har sån stor press på mig i skolan som gör allt ännu värre. Ingen häst utom W är rolig att rida, ridskolehästarna är sega, jätteoliksidiga, för starka, osv... Jag är otroligt hopprädd, fick ridskolans största häst i torsdags vilket inte var ett dugg kul, fick andningssvårigheter och jag ska vara ärlig och säga att jag faktiskt till och med grät.

Jag har aldrig känt att jag skulle kunna slippa en ridlektion för att bara ligga hemma. Men det är så jag känner nu, det ska vara kul att åka till stallet, det ska var kul att rida, men det är inte det. 

Det kommer blir svårt att hitta en häst som väger upp mina krav efter W. Hon är verkligen min typ av häst. Sist när jag bara skulle trava henne lite ville jag aldrig sluta, så himla perfekt, jag hade kunnat sitta där i evigheter, perfekt motor, bra gung i traven och lagom i handen. Att sätta sig på en ridskolehäst eller liknande efter det är inte alls lika roligt. Jag hoppas verkligen det kommer än vänding snart, annars vet jag inte hur länge jag pallar av att kämpa.

Hjälpt Emelie och Sanna med en design till deras nya blogg skaneryttarnas.blogg.se. Blev rätt nöjd, tog ca. en timme men det finns några smågrejer som jag inte är helt nöjd med men men. Sjukt länge sen jag gjorde en till någon annan känns det som, lite ringrostig men blev mer nöjd än jag trodde att jag skulle bli. Aja, tycker ni ska kika in på deras blogg och peppa dom att fortsätta och skriva roliga inlägg.

Tycker det är helt sjukt att det är kring 50 pers som tittar in varje dag även om jag inte bloggar, trogna läsare som inte ger upp i första taget! Blir så himla glad men samtidigt känner jag mig så dum när jag är så dålig på att uppdatera... 

Men jag vill gärna veta vilka ni är, namn, ålder, var ni kommer ifrån, intressen och gärna vad ni skulle vela läsa om. Förhoppningsvis ska jag få lite mer sug till bloggningen och kanske får lite tips. Påbörjar ofta inlägg men det blir aldrig något slut, så de flesta hamnar i utkast. Så bomba mig med idéer!

Hemma dag tre... Provade fara på specialidrotten i morse, men illamåendet blev värre och jag var helt knäckt efteråt... Gick och la mig när jag kom hem och vaknade tre gånger med ångest och stress? Aldrig hänt förut... Var totalt panikslagen, som om jag var jagad typ och inte visste var jag skulle ta vägen, ruskigt obehagligt...

Var hos läkaren igår, pratade i 45min och hon kände på min mage och tyckte att den var rätt spänd. Lämnade in ännu fler prover, undra hur många prover jag lämnat in nu... Sen fick jag en ny medicin utskriven för att balansera upp magen.

Nu ikväll känner jag mig äntligen frisk och pigg, så pigg att jag nästan skulle kunna fara ut och springa men då blir det säkert värre. Ska till skolan imorgon och jag hoppas verkligen att jag orkar med hoppningen imorgon kväll. Så himla hoppsugen, ska jag vara ärlig är jag betydligt mer sugen på att hoppa än att rida dressyr. Dom här bilderna gör det inte direkt bätte heller...

Varit hemma idag... Första dagen på flera veckor som jag mår riktigt illa igen, blivit värre när jag ätit och jag har svettats och frysit om varannat... Så himla drygt... Ska försöka dra mig till skolan imorgon iaf, ska träffa studievägledaren efter första lektionen, sen har jag hål i tre timmar och då har jag läkarbesök. Sen imorgon kväll ska jag till stallet och röra lite på Sorino, blir mest skritt och lite trav för hans del. Hoppas för guds skull att strömmen är tillbaka.

Nej nu ska jag ta och sova, huvudet börjar kännas lite tungt. Vi ser väl hur det går att sova, igår vred jag mig i kanske en timma om inte mer innan jag kunde somna... Aja, vi hörs imorgon eller något!

- Spooks väst, svart/brunrutig, storlek S, 1075:-
- Spotify premium
- Happy plugs, silver, 349:-
- Kingsland hårband, marin, 449:-
- Bling skärp, svart/silver, storlek 80, 275:-
- Pengar
- Schabrak & lindor från GG, storlek full, marinblå, 499:- & 345:- 

Innan middagen igår åkte jag hem till Mattias. Vi såg på hockeyn som slutade med vinst till Skellefteå så klart! Sen åt jag middag hos dom, ruskigt gott med grillat. Efter maten blev det mer soffmys innan vi gick och la oss. Blev lite sömn då stormen höll mig vaken...

Jag sov rätt länge, finaste steg upp någon timma tidigare medan jag låg kvar och sov. När jag väl var upp tog vi en promenad till maxi för att köpa mat. När vi kom hem igen blev vi inte kvar speciellt länge, jag åkte till stallet och mer om det skrev jag i inlägget innan.

Annars har dagen varit helt okej, lite söndagsångest bara... Läkaren väntar på tisdag, hoppas de hittar något nu, även om det redan blivit mycket bättre.

Red W lite igår, jag hade kunnat trava runt där i snön i evigheter. Så himla fin hon var, allt kändes så enkelt. Jag hör verkligen hemma på hennes rygg, känns som jag kan henne utan och innan nu. Alla andra hästar jag ridit på senaste har inte alls varit samma sak. Wendy var i alla fall väldigt pigg, tryckte jag på lite med skänkeln då vart det galopp sen gick det knappt och stanna, vi som bara skulle trava lite. Hela tiden när vi stod still då hon inte hade något att titta på så började hon gräva i snön och skarpa lite irriterat med bakbenen. Haha inte likt henne, men blir så glad av att se henne så pass pigg och glad trots hon mest troligt har ont. Trots allt var hon jättefin! Trevlig i handen och joggade för det mesta i min takt, travade kanske 5-10min sen skrittade vi lite och stod still en stund medans jag fotade Nelly och Marwin.

Idag var det strömavbrott i hela stallet, hela dagen... Nattens storm verkade tagit några ledningar. Så mockade och gjorde maten innan US mötet som jag var på som tog ett rätt bra tag. Det var ruskigt kallt och mörkt i stallet, så jag pysslade bara lite med W. Hon var supermysig, var upp i ansiktet och pussades hela tiden, var med hela tiden när jag gjorde något, nyfiken i en strut. Shit vad jag kommer sakna henne när dagen kommer... Hon är verkligen speciell. Fina W! ♥

Dags att skriva av sig lite... Veckorna går sakta men säkert framåt, jag har mått bra, haft något kortvarigt magknip då och då, ibland längre stunder på kvällarna men det går förhoppningsvis över snart de med. Annars är det rätt okej med mig, har världens finaste pojkvän så kan nästan inte önska mig något mer. Min rygg borde dock kollas upp efter moppeolyckan. Haft möte på skolan om min frånvaro, men det ser ut som det kommer lösa sig nu när jag börjat må bättre.

Jag hjälper Olivia lite med hennes C-ponny Sorino för tillfället då hon är med i uttagningen till Skellefteå bygdens lucia, så hård träning är det för henne och då får jag äran att trimma hennes ponny!

Men till det dåliga, tråkiga och jobbiga... Finaste Wendy var tillbaka till Timrå igår för återbesök. Jobbigt att sitta hemma, att inte följa med och inte ha en aning om hur det går. Men vi alla var beredda på vad som väntade. W hade svarat pyttelite på behandlingen och det ser inte alls lovande ut, inte bra alls med andra ord. Men jobbigast av allt... är att hon nog tyvärr kommer lämna oss inom en snar framtid. Veterinären vill döma ut henne då han inte tycker att det är värt att prova behandla fler gånger. Så det är upp till försäkringsbolaget som bestämmer om hon ska behandlas fler ggr eller hur det nu blir.

Jag är så himla tom, förstår inte riktigt vad som kommer hända, vill inte förstå om jag får säga det själv. Det är svårt att gråta, mer att jag stirrar in i väggen och bara vill komma bort för stunden. Hon är ju ändå här, den där vakna tjejen som direkt spetsar öronen när man visslar på henne, som försiktigt kommer fram och nosar på en i hagen, som andas varmluft i nacken och älskar att lukta på håret och lurvet på luvan. Det går bara inte att förstå att hon kanske inte kommer stå där om inte allt för länge. Jag vill bara att hon ska va bra, bli bra, må bra, utan att ha ont. Klart det ska bli såhär när jag äntligen hittat en häst som passar mig...

Ska ta hand om henne lördag och söndag, vi har bestämt att hon ska få göra det hon vill göra. Vi har öppnat upp hennes hage till en stor så hon kan busa och bralla hur mycket hon vill, sen ska vi rida henne lite också, utan några höga krav så länge hon själv vill, nu när man kortar tyglarna vill hon bara springa, hon taktar och är allmänt känslig. När hon inte får det blir hon bara tråkig, tjock i handen och inte alls possitiv. Men vi ser väl hur hon reagerar, ångrar hon sig när hon väl får springa så ger vi oss väl, hon brukar ju vara duktig på att säga ifrån om något är fel. Skulle så gärna vela se henne bocka eller något då jag själv upplever att hon blivit lite tillbaka dragen senaste veckorna. Först idag som jag känt igen henne, busig, naffsat i kläderna, pussat mig när jag inte ens velat osv. Hon är så himla go.

Känner att min otur kan få ta slut nu. Vill bara komma bort för stunden, känns som jag sugits in i ett mörkt hål. Nej fy... Kan ingen ge mig lite tur...

Det var hoppning med Cirruz på schemat idag. Vi red relaterade avstånd på rakt och böjt spår. Först tre hinder med fem galoppsprång mellan varje hinder, fick två stopp som var lite mitt fel. Men vi börjar hitta knapparna på honom nu och det börjar faktiskt kännas riktigt bra! Men den nya metoden är att jag ska rida honom hela vägen fram, för låter jag honom gå själv som jag helst vill och som funkar på lägre höjder, då blir han istället "feg" och gör fulstopp när han egentligen kan kliva över... Så synd att han är som han är då han verkligen har kapacitet. Men förutom dom stoppen var han jättefin idag, från början till slut. Jag längtar till och med till nästa hoppträning, tänka sig, dressyrmupp och hopprädd som jag är!

Igår var det en bra dag! Skolan var dryg som vanligt, men Mattias följde mig hem efter skolan, mamma och Tim hade köpt pizza som vi åt till middag. Min nya hjälm hade kommit, en GPA speed air tone on tone. Har ju landat på huvudet typ tre ggr med min Charles owen wellington och har bara min leather look på tävling så tyckte det var dags för en ny träningshjälm.

På kvällen bokade jag och mamma biljetter till Scandinavium, dagpaketet på lördagen och sen tar vi mässan på söndagen. Vi åker förmodligen ner fredagen och går på vanliga stan i Göteborg då. Så himla taggad, nu är det bara att spara pengar!

Ber om ursäkt för min frånvaro, men känns som det finns så lite att skriva om... Wendy skrittas och ska fara tillbaka till Timrå på återbesök om en vecka. Jag ska rida Sorino någon gång i veckan fram till jul för att Olivia inte riktigt att tid. Skolan går sådär... Har varit på ultraljud och kollat allt i magen som kan påverka mina besvär men allt ser bra ut. Fått läkartid om nån vecka så vi får väl se vad de säger. Red Peter Pan igår på specialidrotten och han var faktiskt riktigt fin på slutet. För en vecka sen red jag ut på Qalina, riktigt fin häst, dock väldigt svag i galoppen men hon var rolig! Är det något ni undrar är det bara att ni hör av er, ställ en fråga i kommentarsfältet så ska jag försöka ta mig tid att svara och vara mer aktiv. Vi hörs! :)