Jag längtar...

...så sjukt mycket till nästa tävlingssäsong när jag ska få styra runt världens finaste igen. Men jag längtar ännu mer tills han är helt återställd. Igår skrittade vi uppsuttet för första gången sen veterinärbesöket och han kändes väldigt positiv och mjuk i kroppen så det var kul, känns som vi är på rätt väg igen nu. Vi lånade även Roddy så Moa hängde med ut och skrittade i mörkret.

Jag bara ler när jag tänker tillbaka på ritten i Kågedalen sist, han var såå fin, vilken perfekt come back vi gjorde! <3







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0