Sitter på skolan nu, har stängt in mig i en egen bubbla med Maskinen i lurarna. Känner saknade efter ponnyn och vill tänka på annat, men samtidigt som man blir så himla glad när man ser de där söta mörka ögonen på näthinnan. Har engelska just nu och vi ska skriva stöd ord till fem minuters redovisning, kommer aldrig klara det här... Hoppas verkligen jag har till onsdag på mig och träna.

Längtar tills ikväll då jag ska få motionera Agnes fina Sören igen, så sjukt fin han var igår, är lite smått kär i den där hästen, så skönt att jag kunde komma tillbaka såhär fort. Dock är jag grymt svag när saker påminner mig, den där ponnyn lämnade verkligen ett stort hål efter sig....