Sjukt jobbigt att stiga upp i morse, men upp kom jag och iväg ut i snön till ridhuset för andra dagen av kurs för AM. Igår på första passet var allt så svårt, jag kände mig vilsen när jag kom dit, berättade det för AM och sa att jag behövde veta om jag tänkte rätt och det tyckte hon jag gjorde, tack och lov! Vi började med att titta på formen och hon tyckte den såg väldigt bra ut och det är en av sakerna jag känt mig väldigt osäker i. Sedan tittade vi på skänkelvikningarna och dom funkade, fortfarande svårt att få honom att dansa fram, men det är på god väg. Sen skulle vi kolla på enkla byten och åååååh så svårt, jag är så himla vek i min kropp och jag orkar inte sitta emot... Men det är läxa nummer ett. MASSOR med tempoväxlingar, träna på att samla galoppen men ändå behålla energin och sedan kunna rida framåt och tillbaka igen. Alla tempoväxlingar tar så lång tid, men nu vet jag vad jag ska sträva efter! Sen när det känns bra, göra övergång till skritt.

Sedan till det som var svårast av allt... Bakdelsvändningar... Han kan ju vända, men att jag ska lyckas samla honom samtidigt som han vänder, aaaah vad svårt det är. Det är ju vi som utbildar honom nu, alla hästar jag suttit på tidigare har ju lärt mig men nu ska jag lära honom. Sjukt kul att jag faktiskt har kommit så långt i sporten att jag utbildar en häst mot MSVC nu, jag har aldrig ens tävlat eller nästan tränat på den nivån tidigare. Så det kommer bli mycket skrittarbete med bakdelsvändningar OCH motställd framdelsvändning för att koppla dom diagonala hjälperna, gav en trevlig effekt faktiskt för då känner man tydligt om innerskänkeln går ut till yttertygeln.

Idag då! Började med att AM hojtade när jag red fram att galoppen såg superbra ut, YES! Sen började vi titta på skolorna och jag vill bara gråta över hur fin Bisse var!!! Höger öppna, vänster öppna, höger sluta, vänster sluta... Det bara fungerade!?!?!? Jag hade så gärna velat ha det på film, men allt det goda sker när kameran är av tyvärr.

Efter det skulle vi kolla på mellangångarterna och det är verkligen våran svagaste del... Det är så svårt när en sån "basic" grej inte är enkel. Han har det inte naturligt att trycka på men väldigt enkelt för samling, men när man lyckas få fram honom med kraften bakifrån så säger jag bara WOW! Han kommer kunna bli så fin om jag bara lyckas ta vara på det. Det är en lång väg kvar men han visade sån kapacitet idag. När vi blandade in galoppen blev han övertänd och tyckte att han visste bäst, återigen så svårt när han blir så pass het. Men han vill bara göra rätt även om han inte riktigt gör rätt när han ger sig iväg, haha...

AM var i alla fall väldigt nöjd med oss och det känns så bra när det kommer från henne och när hon säger att han kan bli hur bra som helst, att det finns mycket kvar att jobba fram. Hoppas bara vi får ha turen på vår sida nu och att han får vara fräsch. Brukar alltid hända något när det går bra.

Läxa tills hon kommer tillbaka om två månader:
• Fortsätta träna på skolor och verkligen hitta flytet, gärna framför en spegel. För att få ännu bättre resultat rida väldigt nogranna hörnpasseringar, verkligen få honom att gå runt innerskänkeln.
• Träna enkla byten! För att komma dit behöver vi träna tempoväxlingar och ge plats för den stora galoppen i den samlade, Han har så stor galopp för den lilla kroppen och jag måste kunna lätta ur känna att han ligger kvar och även kunna rida fram ut ur det.
• Vi ska klättra upp för backen och framåt! Detta är mellangångarterna, TAKTEN, halvhalt, framåt och uppåt! Korta och många tempoväxlingar och några få ökningar. Slitsamt att öka ofta, men jag ska bädda för det men tempoväxlingarna. Detta ska gärna göras på diagonalerna, alltså inte på spåret för då känner jag var jag har honom. 

Något mer hon sa idag var att hon tyckte jag blivit bättre mentalt och det känns så himla bra att hon säger det, för hon har sett mig sårbar och när jag verkligen haft intresset på botten. Känns peppande! Aja, vilket rörigt inlägg det blev och jag har garranterat glömt skriva ner massor, men cred till dig som läst ända hit i min tjatiga text om att allt är svårt, men himla kul är det och såhär peppadhar jag inte känt mig på länge! :)

Bisse fick ha mitt fina Shire-täcke när han var på ridhuset idag, det får han inte ha i innervik tillsammans med grabbarnagrus för då blir jag nog väldigt ledsen när jag hittar det är i strimlor...