Idag var en sån dag när man förstår varför man fortsätter med ridningen fast det känns som det mest bara är motgångar hela tiden. Bisse var en dröm idag, förväntade mig en bomb eftersom jag rakade honom igår men vi skrittade på lång tygel ut från gården, träffade fem stycken rådjur, två gånger dessutom! Han frös fast första gången vi såg dom men när dom sprang iväg knallade han på framåt som om inget hade hänt. Red tre varv runt udden, han var jättetrevlig redan från början, lite stark första galoppen men tog ner honom till skritt och gjorde en ny galoppfattning, WOW! Bärig, jättelätt i handen och supertrevligt samlat tempo! Han frustade massor och vädret var på topp, jag kunde inte sluta le! Efter man galopperat honom så brukar han jämt bli springig i traven efteråt, men inte idag trots det var på hemvägen vilade han på steget med lagomt påskjut, jag bara njöt av att bara kunna åka utan att behöva bromsa hela tiden, gjorde överstrykningar med båda tyglarna och han låg kvar hela tiden och bara väntade på mina hjälper. En helt ny häst är vad han är och världens finaste dessutom! ❤️

Stallet från rakbanan, ridbanan ser ni till höger framför ladan på första bilden sen så är Bisses lösdrift i skogsdungen till vänster om stallet, vi stortrivs här!