Världens bästa Bissebus!
Igår styrde jag transporten själv utan vuxen för första gången på tävling. Hade med mig Nelly och Klara som stöd som tur var då det var lite nervöst till en början! Men Bisse gick på transporten själv och vi kom till Kågedalen helskinnade allihopa!
Jag var bara anmäld till en klass och vi hade gott om tid på oss så jag gav Bisse hö och vatten innan jag stoppade i mig några mackor, sen var det dags att göra iordning Bus!
På framridningen var allt lite si och så, han var fortfarande irriterad på något även fast jag inte hade pannluggsknopp och bytt pannband... Började fundera om det kan vara tränset eftersom han fortfarande ruskade på huvudet även fast vi bara gick med honom och han reagerade inte när Moa red med det andra PS-tränset i veckan. Svårt att säga. Han var ändå helt okej vad det gäller ridmässigt, jag är fortfarande lite sjuk och motivationen var inte på topp men jag kämpade på!
På förbanan var Bisse galen, haha, allt var läskigt och han drog till och med iväg någon gång... Men som tur fick vi vara där rätt länge och han hann tagga ner innan det var dags att rida runt banan och jag valde att skritta honom runt och få honom så avspänd som möjligt, berömde honom hela tiden och tillslut kändes det som han tyckte det var helt okej, inte alls lika brydd om allt runt omkring som han brukar vara.
Vi fick startsignal och jag tänkte hela ritten att jag tar allt som det kommer bara han håller sig i skinnet! Han var faktiskt helt okej den här gången, betydligt mer ridbar inne på banan än han brukar vara och han gick på framåt när jag bad om det och tog förhållningarna när jag ville ta tillbaka. I mellangångarterna tryckte han på riktigt bra bakifrån, han brukar springa mer på fart utan att ta i, men nu kändes det riktigt bra trots jag vet att han kan mer men det kommer med mer styrka! Inga missar och vi skarapade ihop en procent på 63,66 vilket gjorde att vi slutade på en fjärdeplacering bara 2% från vinnaren!
Så himla stolt över honom och nöjd över min egen insats trots kroppen inte är helt hundra. Men nu laddar vi om för Umeå Ryttarförening om fyra veckor, sista tävlingen för i år! :)
Jag var bara anmäld till en klass och vi hade gott om tid på oss så jag gav Bisse hö och vatten innan jag stoppade i mig några mackor, sen var det dags att göra iordning Bus!
På framridningen var allt lite si och så, han var fortfarande irriterad på något även fast jag inte hade pannluggsknopp och bytt pannband... Började fundera om det kan vara tränset eftersom han fortfarande ruskade på huvudet även fast vi bara gick med honom och han reagerade inte när Moa red med det andra PS-tränset i veckan. Svårt att säga. Han var ändå helt okej vad det gäller ridmässigt, jag är fortfarande lite sjuk och motivationen var inte på topp men jag kämpade på!
På förbanan var Bisse galen, haha, allt var läskigt och han drog till och med iväg någon gång... Men som tur fick vi vara där rätt länge och han hann tagga ner innan det var dags att rida runt banan och jag valde att skritta honom runt och få honom så avspänd som möjligt, berömde honom hela tiden och tillslut kändes det som han tyckte det var helt okej, inte alls lika brydd om allt runt omkring som han brukar vara.
Vi fick startsignal och jag tänkte hela ritten att jag tar allt som det kommer bara han håller sig i skinnet! Han var faktiskt helt okej den här gången, betydligt mer ridbar inne på banan än han brukar vara och han gick på framåt när jag bad om det och tog förhållningarna när jag ville ta tillbaka. I mellangångarterna tryckte han på riktigt bra bakifrån, han brukar springa mer på fart utan att ta i, men nu kändes det riktigt bra trots jag vet att han kan mer men det kommer med mer styrka! Inga missar och vi skarapade ihop en procent på 63,66 vilket gjorde att vi slutade på en fjärdeplacering bara 2% från vinnaren!
Så himla stolt över honom och nöjd över min egen insats trots kroppen inte är helt hundra. Men nu laddar vi om för Umeå Ryttarförening om fyra veckor, sista tävlingen för i år! :)
Kommentarer
Trackback
